Brynäs Support Gävle

Tills hjärtat slutar slå

Nyhetsflöde

Årets budget

Här hittar ni årets budget http://brynassupport.se/pdf/budget_1718.pdf. Har du några synpunkter skicka dom till ordforande@gavle.brynassupport.se innan den 19 september 

...
Läs mer

Dags för årsmöte!

Den 11:e augusti önskar vi alla medlemmar varmt välkomna till Brynäs Support Gävles årsmöte. Din möjlighet som medlem att påverka föreningens riktning och strävanden.
Vart: Gavlerinken
När: 11:e augusti, 18:00
Motioner ska ...
Läs mer

Säsongens resor

Säsongens resor är nu öppna för bokning. Bokar dig gör du här http://brynassupport.se/index.php?p=travels 


Idag är det 15529 dagar sedan leksands if stal sitt senaste sm-guld

Krönika 8

Här kommer krönika nummer 8 av vår eminente krönikör Staffan Nyblom

 

”Tigern”.


Det är lördag kväll och abstinensen av hockey skakar i mina fogar. Inte ens min dåliga hand kan få mig att koppla bort saknaden av hockey på en lördag.
Samtidigt så sprider sig en kall känsla av sorg över mig. Mitt hockeyhjärta gnager på underläppen för att inte brista ut i otröstlig sorg. En av svensk hockeys största hockeyprofiler har gått ur tiden. Lennart ”Tigern” Johansson har vid en ålder av 69 plötsligt lämnat oss. Denna reslige karl som bland annat under en match spräckte en ny klubba som om det vore en tandpetare. Han plockade ut klubban under en match och skulle testa spänstigheten mot isen, ”TJONG” lät det så flög bladet all världens väg.
Minns också att min mamma hade ”närkontakt av tredje graden” då hon stressad rundade Ica på Sätra och frontalkrockade med honom. Sittandes på marken såg hon vilken vägg det var hon hade sprungit in i.
”Oj då, gick det bra?” frågade han henne lugnt.

En sjufaldig mästare med Brynäs…

Vila i frid Lennart, vi kommer aldrig att glömma dig.



Hur många av oss var det som gick i en dimma efter matchen mot Djurgården? Jag kan erkänna att jag gjorde det. Hur i h-e kunde detta spektakel hända? Kan ärligen säga att jag tror vi Brynäsfans är unika. Vi är nog jädrar i det de enda som håller på ett lag som kan lyckas med en sådan fadäs… nej fan, Finland som nation har samma erfarenhet som vi. Minns ni matchen 2003 där finnarna ledde med 5-1 och lyckades tappa det till en 5-6 förlust mot Sverige? Om inte så måste ni leta fram den på ”du tuben”.
Hur som helst, jag njöt som jag gissar alla Brynäsare, efter den första perioden där vi hade en klar ledning med 3-0 borta på hovet. Vem kunde tro att en förlust var möjlig??? Jag hade det inte… jag menar, inte ska man tappa tre mål. Det var ju omöjligt enligt alla naturens lagar.
Det börjar kännas löjligt att prata om att vi är på rätt väg då det mer känns som vi står still. Vi står vid sidan av vägen där motorn på vår Jaguar E-type gett upp. Vi kommer inte en meter… Ganska dålig liknelse men jag tror ni fattar vad jag menar. Klassiskt märke på både bil och klubb. Och just E-type är känd för att haverera då motorn inte var den bäst konstruerade för ett fartvidunder(onödig info men ändå).

Jag fattar inte vad det är med laget och bortamatcher den här säsongen. För det verkar som om laget ibland blir att uppföra sig som Bambi på hal is. Kan även det vara en långsökt liknelse och jag ska försöka förklara den.
Ta som praktexempel matchen mot Djurgården(den är den enda som jag inte har hunnit radera ur skallen). När de kliver ut på isen inför andra perioden med en tre måls ledning, kan jag för mitt liv inte tro att Czarnecki har sagt till killarna att ”Ok grabbar. Bra jobbat, nu spelar vi bara av matchen så vi får åka hem igen”… i så fall vore han den klart sämsta tränare som någonsin existerat. Nej, han har givetvis manat killarna att fortsätta spela som de gjort. Men Djurgården gick och bytte målvakt och markerade för sina killar att det inte var acceptabelt att spela som de gjorde i första. KRIGA!!! Skrek nog Hardy i omklädningsrummet.
Det medförde nog att våra killar blev orolig då helt plötsligt ”farmen” gick in i sargduellerna med viljan att få med sig pucken till ett väldigt högt pris, om så krävdes. Mina ögon höll på att ploppa ur ögonhålorna och rulla ner i ostkroksskålen då jag såg hur försiktigt killarna blev att spela. Inte en enda tackling med känslan av tyngd kom från vårat läger. För det ska ju sägas att Djurgården var långt ifrån bra. Det var jävlar anamma som drev dem. Och det blev värre och värre, där jag i tredje perioden började fundera på om det var Brynäs damlag som spelade.
Vad ska Czarnecki göra då för att få igång laget? Inte en aning, jag har aldrig tränat vuxet folk som lever på sporten. Men det jag och mina kollegor alltid körde med var att alltid se matchen som om det stod 0-0. Killarna fick aldrig titta på tavlan eller fråga vad det stod. 0-0 var det vare sig vi ledde eller låg under. Då går man för ett ledningsmål hela tiden och jag inbillar mig att det hjälpte för att vi skulle vinna matcherna.
Och jag hade om jag vore tränare i Brynäs gått stenhårt på att aldrig fundera på vad det står i matchen. Kör på för fullt… som jag brukar skriva på facebook, jag vill att killarna ska kämpa så att blodet sprutar ur porerna. De ska raggla av trötthet efter matchen då man ska tacka motståndet.
Nåväl, laget gjorde än en gång bort sig på bortaplan… Tappert så försökte jag ändå hitta ljusa punkter att stirra på under tiden som man i becksvart mörker försökte fumla sig framåt. Matchen mot Skellefteå var tvunget att bli en seger då man annars med tillräcklig otur kunde vara under de där förbannade strecken.
Torsdag och en hemmamatch mot Skellefteå. Och vilken skillnad det var från tisdagsmatchen. På hemmaplan kämpade de i 60 minuter… inte som på hovet i 20. Det var inte något skönspel som bjöds, men gud så skönt att se Svedberg agera mur a´la Markström. Silfverberg som den svenska varianten av Wayne Gretzky. Mattias Ekholm med sitt målhumör. Apropå Ekholm, om inte han nämns i landslags sammanhang nu här i vinter så kommer jag att ha noll förtroende för det gula och blås ledning. Nämn en enda back den här säsongen som varit så stabil både bakåt och framåt som just Ekholm. Han har blivit jämförd med Nicklas Wallin. Tsss, han är ju inget i jämförelse. Prova mer med Börje Salming. Det ska mycket till för att jag ska ta upp den störste spelare som Sverige fått fram genom tiderna som jämförelse. Men jag tror ärligt talat att Ekholm kommer bli en legend.

Sedan kommer jag till det som hände sent på torsdagskvällen.
Sundlöv hat es wieder getan(Sundlöv har gjort det igen) när han kunde meddela att han gjort en värvning via ett samarbete med NHL klubben San José Sharks. Deras tredje målvakt Thomas Greiss blev nämligen klar i ett lån för säsongen. Ja, jo… han kan ju bli återkallad om en av deras två ordinarie finska målvakter skulle gå och bli skadad. Men, nu händer ju inte det så ofta så jag tror faktiskt att vi kan vara lugn där.
Sundlöv gick ut i ett uttalande med att det inte var optimalt med tre målvakter som Brynäs nu står med. Men efter helgen ska det förhoppningsvis vara löst. Med andra ord, på måndag så spelar nog Bjurling i en annan klubb. Utlånad mest troligt utifall Greiss skulle bli tvungen att återvända.
Bjurling? Det kanske blir Svedberg som får lämna plats…
Jo, och månen är en gigantisk ost där det springer kossor som säger kuckeliku…
Bjurling själv menar att han inte känner att han fått någon direkt chans. Nej, det håller jag med om. Men problemet ligger nog i det att man helt enkelt inte vågar ge honom chansen mer. Enligt mig har han inte gjort något dåligt… Tvärtom så har han slitit som tusan i de fyra matcher han fått. Men då man gör misstag som kan bli fatala misstag om och om igen, så blir det till slut så att tränaren inte vill riskera hjärtsnörp på vare sig själv eller laget varje gång som motståndet går till anfall.
Thomas Greiss tror jag kommer att bli ett gott tillskott för oss. Nu ska man inte stirra sig blind på statistik, det kan bli horribla misstag. Men bara för att ge en liten inblick så spelade Greiss 16 matcher för San José förra säsongen och hade en räddningsprocent på 91.2%. Det är ganska bra om man säger så…
Samtidigt ska vi veta det att det inte behöver betyda ett ski… då skillnaden mellan NHL och Elitserien i spel är så otroligt stor.


Mvh. Staffan Nyblom