Brynäs Support Gävle

Tills hjärtat slutar slå

Nyhetsflöde

Årets budget

Här hittar ni årets budget http://brynassupport.se/pdf/budget_1718.pdf. Har du några synpunkter skicka dom till ordforande@gavle.brynassupport.se innan den 19 september 

...
Läs mer

Dags för årsmöte!

Den 11:e augusti önskar vi alla medlemmar varmt välkomna till Brynäs Support Gävles årsmöte. Din möjlighet som medlem att påverka föreningens riktning och strävanden.
Vart: Gavlerinken
När: 11:e augusti, 18:00
Motioner ska ...
Läs mer

Säsongens resor

Säsongens resor är nu öppna för bokning. Bokar dig gör du här http://brynassupport.se/index.php?p=travels 


Idag är det 15594 dagar sedan leksands if stal sitt senaste sm-guld

Jag har något att tala om.

Brynäs är på väg ut ur slutspelet med buller och brak. Hela den här säsongen har varit ett enda stort fall i skidbacken med överdrivet lång väntan på akutmottagningen. Vi har febrilt försökt få läkarnas uppmärksamhet när vi har ramlat på väntrummets golv och foten ramlat av. Men läkarna vandrar bara vidare utan att ens titta åt vårt håll. Vi har skrikit och gormat om vår smärta… men den enda som uppmärksammat oss är städtanten. Och hon makade bara undan oss och fortsatte muttrande att polera golvet. Men så blir det ibland när skador i överflöd och övertro på spelare finns i laget. Det är bara ta sig i kragen, rätta till slipsen och pallra sig upp och ladda för nästa säsong.

Jag måste erkänna att jag är väldigt imponerad av Skellefteå. Jag kan inte gömma det bakom mitt hurrande för Brynäs. Tror inte det finns någon som missat att Skellefteå är ett vansinnigt skickligt lag. De är äckligt skicklig!!! Jag kan ärligen säga att jag tror de går hela vägen den här säsongen. Det är slut på att vara den ”ständiga tvåan” nu. Mycket kan hända men jag tror inte något lag kan ta dem. Och erkänn att deras väg från osynlig i Allsvenskan till absolut topplag i Elitserien på 10-15 år är imponerande. Sedan de klev upp i Elitserien så har de bara gått från klarhet till klarhet, säsong efter säsong. Grymt imponerad, som sagt. Det svider bara väldigt just nu då de använder vårat kära Brynäs som brynstål. De vässar sina knivar mot våra tigersvansar och jag vill bara skrika rakt ut. ”Var finns världsnaturfonden när man behöver dem? Vi är ju ett utrotningshotat djur…

Det har varit en del fulheter i kvartsfinalerna. Vår Robin som gjorde Bellameres säsong kortare än han ville genom sin väldigt klantiga tackling. Thuresson knätacklade Oscar Möller som inte resulterade i någon skada, tack och lov. Jämtin gled tydligen omkring och spearade en motståndare i avbytarbåset… Alltså, vad är det för fel på den killen? Det måste vara något som inte står rätt till där. Har aldrig träffat honom men av allt som han åstadkommit… så känns det, rent spontant, att det måste vara något med honom. Han kanske skulle behöva få sätta sig till ro och prata ut med en terapeut. Carl Söderberg ”klubbade” ner Per Ledin genom att med klubban solklart crosschecka honom i skallen. Nu verkar det vara rejäl kåda i Ledin så han klibbade ihop sig och verkar vara sig själv igen. Skönt att se att det inte alltid resulterar i det värsta efter att personer bränner säkringar i skallen.

Tänkte passa på så här i offentligheten att gnälla lite. Gnälla på C-more som jag näst intill tycker smutsar ner Elitserien. Det är otroligt irriterande att lyssna på så kallade experter som, när de var aktiv i sporten fortfarande var raka klubb-blad. Vi får alltså gå tillbaks riktigt långt i tiden när de hade något att tillföra som ”experter”. Att då sitta och lyssna på en kommentator som kallar spelare ”osmart” bara på grund av att spelaren lirar så fort att ”experten” inte hänger med. Arne Hegerfors var klok nog att lämna in INNAN han skulle göra bort sig själv. Dock så kan man inte säga att hans gamla duo partner har gjort samma rannsakan. Men det slutar ju inte där. Av de experter de har i studion så kan jag bara säga att, den här säsongen, så har det bara varit EN ”expert” som varit någorlunda trovärdig. Jag har inte gillat Petter Rönnqvist tidigare men han har verkligen växt hos mig den här säsongen. Han är saklig och även om han ibland tar en annorlunda ståndpunkt så står han för den och KAN försvara den. Wikegård har den här säsongen sett ut som en bitter tant som letar gräl vid soptunnan. Boork har varit den grinige under några säsonger så där har vi inte sett något nytt. I sig så kan man väl vinkla det till något positivt, antar jag. Jag vill ha experter som talar om det positiva och visar bra exempel på spel. Den här säsongen så har det genomsyrats av misstag och dåligt spel. Kryddat med fula tilltag. Var finns de där bilderna och skrytet om Carl Söderbergs målskytte? Bud Holloways gigantiska dominans i sitt spel? Nej, istället ska vi matas, äckligt mätt, på spel där ett lag gör misstag i sitt offensiva spel. Ska C-more hjälpa till att göra varan Elitserien attraktiv så måste de nog tänka om rejält. Det är oftast roligare att pilla smuts från naglarna på tårna än att se snacket mellan perioderna.

Den här krönikan tillägnar jag dock att förklara vad som komma skall, för mig. En del av er har säkert sett att jag kommer sluta skriva krönika efter den här säsongen. En del av er känner kanske, likt Gert Fylking vid nobelpriset för författare… ”ÄNTLIGEN!” Men jag hoppas att majoriteten av er som har läst mina rader, har kunnat skratta och hålla med mig. Det här har varit en stor ära för mig. Det har varit så roligt att kunna möta era åsikter om det jag skrivit. Det har jag aldrig känt någon oro för då det alltid har varit positivt bemötande. Jag har fått vänner genom klubben som jag gläds över. Det är ett avlångt land men jag har nog fått kontakt med folk över landets alla områden. Till och med när jag, förra sommaren, åkte kryssning till Åland så mötte jag Brynäsare som läser mina krönikor. Det var stort, måste jag säga, att helt plötsligt få höra om det jag skrivit från en helt okänd person.

Men anledningen, som sagt, till varför jag nu måste avsluta är för att jag har, sedan lite mer än ett år, varit aktiv politiskt. Jag beslutade mig för att försöka ge mig in i det området då det blev ett tämligen rejält tumult i min kommun efter förra valet. Det blev till slut så illa att en av mina allra sydligaste kontakter på facebook kommenterade mig ”Du, Nordmaling… visst är det där som hon, den där rödhåriga Ulla-Maj är och bråkar va?” Det var inte med direkt nöje som jag var tvungen att svara ”ja” på den frågan. Dessutom så hade även jag en irritationskänsla över politiker. Jag kände som så många andra att det är bara snack och liten verkstad där. Det är aldrig något om vad de vill åstadkomma utan bara ”pajkastning” mot varandra. Pajkastning över hur dåligt det blir om de eller de får bestämma. Jag hade ingen insikt i det politiska väsendet och ville lära mig. Antar att det är så jag fungerar. Det är det som får mig att vilja prova nya saker. Jag vet inte vad det är och vill lära mig. Personlig utveckling brukar jag kalla det. I alla fall… Hux flux så var jag tillfrågad och inröstad i partiets kommunkrets. Detta är inget som jag ångrar utan ser med tillförsikt fram emot nya erfarenheter. Det här året som gått har gått väldigt fort. Och nu börjar det ju som sagt närma sig för val och då trappar partierna upp i fråga om att övertyga väljare om vilket parti som är bäst för dem. Och jag känner en oro för att jag inte kommer hinna med både det uppdraget och det här. Men jag kommer gärna tillbaks vid ett senare tillfälle, om det finns möjlighet. 

/Staffan Nyblom.