Brynäs Support Gävle

Tills hjärtat slutar slå

Nyhetsflöde

Årets budget

Här hittar ni årets budget http://brynassupport.se/pdf/budget_1718.pdf. Har du några synpunkter skicka dom till ordforande@gavle.brynassupport.se innan den 19 september 

...
Läs mer

Dags för årsmöte!

Den 11:e augusti önskar vi alla medlemmar varmt välkomna till Brynäs Support Gävles årsmöte. Din möjlighet som medlem att påverka föreningens riktning och strävanden.
Vart: Gavlerinken
När: 11:e augusti, 18:00
Motioner ska ...
Läs mer

Säsongens resor

Säsongens resor är nu öppna för bokning. Bokar dig gör du här http://brynassupport.se/index.php?p=travels 


Idag är det 15529 dagar sedan leksands if stal sitt senaste sm-guld

En positiv kick kanske är just vad som behövs

Plötsligt så händer det… som reklamen för Svenska spels Trisslott säger.
Plötsligt så händer det… att Staffan slår näven i bordet och slår av tv´n.
Vad var det som hände i matchen mot Luleå? Några tappra själar till supportrar hade tagit tåget och vågat sig upp till björnland för att se sitt lag. Ett Brynäs som jag och några andra vädrade bättre tider för. De två tidigare matcherna hade sett relativet bra ut. Spelet hade börjat fungera och räknade man bara bort första perioden, i båda matcherna, där laget fortfarande satt i omklädningsrummet och sippade på Gevalias mellanrost… så var Brynäs riktigt bra. Färjestad kom undan med blotta förskräckelsen. Inte var de värd två poäng i alla fall. Och AIK sedan, låt mig inte ens börja med hur otroligt lite de förtjänade sina poäng. Så matchen mot Luleå kändes på förhand som en möjlighet till att faktiskt se ljuset i tunneln. Men plattfallet blev så hårt att det fick näsan att sticka ut i nacken av smällen. Tommy Jonsson var så bedrövad och besviken att han, efter matchen, fick bita sig rejält i tungan för att inte säga exakt vad han tänkte. Vad det var han tänkte var nog så jäkligt att det inte ens går att skriva ner. Skulle nog bara bränna sönder kretsarna i datorn om man skulle försöka skriva ner de orden i den här krönikan. Och jag sitter här och ryser över tanken att sitta i Tommys plats. Kan tänka mig att han vrider och vänder på taktiktavlan och funderar på vad… var hans information till spelarna sprang iväg till att bli ett manus för en ny ”Ett päron till farsa” film. Tänk er att sitta där och prata med Janne, Gunnar och Pecka om hur man ska lösa den här oerhört hemska knuten som laget slagit på sig själv.

Ett problem som man, till att börja med, måste ta till sig med det här är att nu… I den här situationen, så måste Tommy kliva upp och distansera sig från sin ”kompis med alla i laget” versionen och gå in i ”chefen på fabriken som riskerar nedläggning”. Han måste kliva fram och göra svåra val. Han måste kliva fram och riskera att spelare kommer ta sig för pannan och jämra sig om att ”Tommy är så taskig”. För skillnaden mellan en företagschef och en tränare är enorm… fast de, i stort, ska göra samma sak. En chef kan sköta sitt arbete och få arbetslaget att göra sitt, fast några på golvet tycker att han är en värdelös chef. Men en tränare kommer aldrig lyckas få fason på ett lag om så bara en spelare tycker illa om honom. Vet att det för antalet år sedan gjordes en arbetspsykologisk undersökning om vad som är den ultimata arbetsgruppen. I den undersökningen så kom man fram till att en grupp inte får bli större än sex personer. 6 personer!!! Ett hockeylag som sitter på 22 spelare eller fler är alltså redan från början ett riskobjekt. Och då förstår man att det inte krävs mycket för att saker ska börja knaka och spricka i den ”fina” fasaden.

Hur tror ni det ser ut i Brynäs nu? Tror ni det gnager någonstans i skallen på spelare vilken/vilka i laget som bär skulden för det kaos som laget står för just nu? Givetvis är det så. Det gnager förmodligen än mer hos dem som känner att de ÄR skulden till lagets kräftgång. Jag tänker inte ägna mig åt att skriva upp här vilka jag tycker sitter fast på E-4.an med motorhaveri. Utan jag tänkte mer gå in på det psykologiska i den här ekvationen.

Det fungerar inte att värva sig ur den här krisen. Det var de flesta av oss överens om när det gällde Frölunda, Färjestad eller Djurgården då de hade tappat motorn i uppförsbacke och motvind. Samma sak gäller här. Det funkar inte ens att byta tränare, eller sportchef som jag sett en del hävda i önskemål. Vad kan man då göra för att ändra på den här trenden? Tja, först och främst så ska det ju sägas att det inte behöver krävas mer än att laget får en bra start i en match. Ett tidigt mål och det mesta av oroligheterna kan vara så gott som ljusår borta. Men vad laget måste göra nu är att gå tillbaks till grunderna av sitt spel. ”Från och med nu så är det slut på alla snygga dragningar” om ni frågar mig. Enkelt spel där pucken förflyttas från punkt A till punkt B. Och bland det absolut viktigaste just nu för killarna är mental träning. De måste få hjälp att trycka bort de ältande tankarna över alla de misstagen som gjorts. De tankarna måste brännas bort och det enda sättet att göra det är att inflika positiva vibrationer. Mental träning gör skillnad. Det gör enorm skillnad i situationer som normalt får en person att tänka negativt. Vad kan man ta till för att få en positiv känsla i både individ och grupp? Tja, som grupp så kan man ta och titta på bilderna som togs i våras då laget lyfte bucklan. Hur kändes det att lyfta den där fantastiska Le-Mat? Det är nyttigt även för tränarna att gå tillbaks till den stunden och ladda batterierna. På individnivå så kan man köra enkla övningar. Inför varje match så ska man, istället för att sucka och säga ”Det här blir svårt”, säga ”Jäklar så roligt det ska bli att spela den här matchen”. Vid middagsdags så kan man köra det här testet ”Säg tre saker som du gjort bra idag”. Skriv ner det på en lapp och sätt det vid sängen så att det är det första man ser när man vaknar. Det finns ingen skönare känsla än att omslutas av den varma känslan av att man verkligen har gjort något bra. ”Nämn tre saker som gör dig glad just nu” är också något som fungerar bra. Man bryter sitt tankesätt och vinklar sin hjärna till ett mer konstruktivt tänkande. Nyckeln till sådan mental träning är att lära sig att släppa greppet om de tankarna som tynger ner en. Det är ungefär som att istället för att slita på en skottkärra fylld med stenblock som du omöjligt orkar rubba. Så tar du en tom skottkärra och flyttar stenblock för stenblock. Det tar lite tid men du får arbetet gjort.

(De mentala coachtipsen kommer från Stig Wiklund. Han har hjälpt bland annat skidskytten Helena Ekholm med mental coachning.)

 

Hur ska laget kunna köra de här övningarna då, kanske ni frågar er. Tja, klubben har ju anlitat en psykolog som hjälper dem. Ett väldigt bra verktyg som klubbar i Sverige använder mer och mer. Brynäs var inte först med den idén men det är knappast det viktigaste. Just nu är det enda som betyder något att de använder verktygen som de har blivit erbjudna.

/Staffan Nyblom.