Brynäs Support Gävle

Tills hjärtat slutar slå

Nyhetsflöde

Årets budget

Här hittar ni årets budget http://brynassupport.se/pdf/budget_1718.pdf. Har du några synpunkter skicka dom till ordforande@gavle.brynassupport.se innan den 19 september 

...
Läs mer

Dags för årsmöte!

Den 11:e augusti önskar vi alla medlemmar varmt välkomna till Brynäs Support Gävles årsmöte. Din möjlighet som medlem att påverka föreningens riktning och strävanden.
Vart: Gavlerinken
När: 11:e augusti, 18:00
Motioner ska ...
Läs mer

Säsongens resor

Säsongens resor är nu öppna för bokning. Bokar dig gör du här http://brynassupport.se/index.php?p=travels 


Idag är det 15592 dagar sedan leksands if stal sitt senaste sm-guld

Vi är äntligen tillbaks där vi hör hemma

Hur många av oss trodde att Brynäs skulle gå från klarhet till klarhet i slutspelet och fullkomligt PULVRISERA Färjestad i semifinalen med 4-1 i matcher? Inte trodde då jag det i alla fall. Jag hade fullt förtroende för att Brynäs skulle ta sig till final… Men om någon hade sagt 4-1 i matcher till mig så hade jag nog skakat på huvudet. Sju matcher var i mitt huvud det mest troliga. Nu har Brynäs fått en välbehövlig vila medan det tänkta finalmotståndet har fått kämpa i sju hela matcher. AIK IF har verkligen gjort en bra matchserie mot Skellefteå. Inget att hymla om där hemmaplan verkligen blev det avgörande. Hemmalagen har varit fullständigt dominerande i matcherna. Men en sak är klart… Herre jösses så de har fått kämpa. Tror inte någon i vare sig Skellefteå eller AIK, kan påstå att det inte har varit jobbigt. Där har nu Brynäs ett klart försprång. Skulle gissa på att Skellefteå har fördel i match nummer 1 genom att de har bättre matchtempo än Brynäs för tillfället. Men sedan tar Skellefteås fördelar, enligt mig, slut. Brynäs spelar ett spel liknande Skellefteå där fart och teknik är huvudingredienserna i kakan. Och Skellefteå har i slutspelet bara mött lag som arbetar med defensiven som främsta vapen. Även fast jag måste säga att jag imponerades av AIK:s offensiv på hemmaplan, så har Skellefteå inte behövt arbeta så mycket i defensiven. De har haft en utomordentlig offensiv som har gett utdelning i enorma siffror. Nu möter de ett lag som spelar precis som dem. Därmed så kommer de få arbeta mer defensivt för att försvara sig. Brynäs har i kvartsfinalen redan fått spela mot ett lag som har en kraftig offensiv. Brynäs tryckte ner Frölunda och körde sönder dem. De orkade inte med Brynäs spelglädje och frenesi. Nu möter Brynäs alltså ett lag som fått spela fler matcher än Brynäs och det kommer, gissar jag, att visa sig efter match tre. Där kommer mjölksyran att spruta ur Skellefteåspelarna om de inte får en snabb utdelning. De kommer att jobba mot både fysik och speed som vi hittills inte sett någon effektiv stoppverkan på. Jag tror, förutom att Brynäs är mer vältränade och förberedda psykiskt på en hård final, att Brynäs har bättre och fler individuellt skickliga spelare än Skellefteå. Vilket kan behövas om det blir ett 4 mot 4 spel som därmed ger större ytor för spelarna. Som jag sagt tidigare så anser jag att inget annat lag har något som ens är i närheten av Silfverberg, Järnkrok och Wännström. Dessa tre killar kan skapa sådant som bryter mot alla naturlagar där ute på isen. Svedberg är i sitt livs form och bakom honom har vi giganten ”Honken” om det skulle behöva bytas målvaktsfantom. Det enda som skapar ett tomrum nu är det faktum att Andreas Dackell inte får vara med ute på isen. Det här laget förtjänar verkligen SM guldet… Andreas Dackell förtjänar verkligen SM guldet.

Men om vi ska titta lite på vårat finalmotstånd. Det är nog lätt att övertolka de rader jag skrivit ovanför de här. Det kommer sannerligen inte bli lätt. Det kommer att bli tufft och förmodligen så kommer några spelare grina illa ibland. Vi har ju faktiskt en av våra absoluta ”hatobjekt” på andra sidan. Lagkapten är han dessutom. Jimmie Ericsson, som med sina knän, kan fälla en anstormande lastbil. Alla minns säkert fortfarande händelsen där Calle Järnkrok fick sig en rejäl törn. Annars så tycker jag inte att vi möter ett lag som spelar fult. Inte mer fult än vad våra killar spelar. Det här kommer att bli en relativet just final om ni frågar mig. Det är spelet som kommer att avgöra och det fysiska kommer att bli det sekundära. Nu vet jag vad vissa kommer att säga ”Så tråkig final… Inte en enda tackling och bara fega spelare”. Men då kan vi bara titta på dem och skratta. För de håller på lag som endera inte tagit sig till slutspel eller också åkt ut mot oss eller Skellefteå. Det räcker inte med att bara vara grottmänniska i hockey… Man måste ha lite hjärna också och kunna ord som sträcker sig längre än ”hugga, slå, mörda”. Man måste ha ett psyke som hindrar en från att grina offentligt i media. Man måste kunna använda klubban till mer än att hugga ner motståndare och skotta slagskott från blålinjen. Le åt dem och säg ”Det kallas klubbteknik”. Jag vet att det får dem, i frustration, att vilja klia ögonen ur huvudet och skapar ett tandgnissel som skulle få en fiolvirtuos att bli avundsjuk.

Men om vi åter blickar på Skellefteå. Om jag fick peka ut två spelare i Skellefteå som jag tror kommer vara viktigt för Brynäs att avväpna så är det först målvakten Joacim Eriksson. Han har blommat ut och tagit förstaspaden här i slutspelet. Det finns inte en enda skymt av nervositet hos honom. Det är fantastiskt hur denna Brynäsare har utvecklats. Jag tycker att han här i semifinalen har visat att han har promenerat om Fasth i frågan om kvalitet. Får Fasth en plats i landslaget och inte Eriksson så kommer jag kraftigt att ifrågasätta Pär Mårts förstånd om målvakter. Jag tyckte tidigare under säsongen att Eriksson inte var den fantom han nu utvecklats till. Jag är dock inte bättre än att jag erkänner när jag har fel (kanske vore något för Anrell och Ros att lära sig). Joacim Eriksson har under det här slutspelet visat upp en spelförståelse och ett lugn som vida överstiger Viktor Fasth. Killen skrämmer mig lite faktiskt… Det gäller för Brynäs att lyckas krypa in under skinnet på honom. Janne Larsson måste verkligen sätta sig ner och studera denna målvakt och se var svagheterna sitter.

Sedan kommer vi till den andra spelaren. Där väljer jag Oscar Möller. Man skulle kunna trott att jag skulle ta deras poängkung Bud Holloway eller ”tokbrunkaren” Lee Goren. Men, Holloway är så pass upphaussad av media att jag starkt tvivlar på att Brynäs har missat honom. Lee Goren är inte den där elaka grävlingen som han varit. Oscar Möller däremot… En kille som likt Holloway är en fantastiskt duktig lirare. Men jag känner lite att han har blivit ”glömd” under slutspelet. Han har producerat bra men ändå inte fått den där stämpeln som ”farlig” enligt mitt tycke. Han är inte direkt stor men ändå en relativt fysisk spelare som har ett riktigt bra skott samtidigt som han är fruktansvärt teknisk. Ger man honom halva nageln på lillfingret så tar han hela överkroppen ensam och sprättar in pucken i mål.

Men nu sitter jag och nästan studsar på stolen. Jag vill att finalspelet ska börja nu. Så jäkla gott att vi äntligen är tillbaks på topp två i Elitserien.

 

//Staffan Nyblom