Brynäs Support Gävle

Tills hjärtat slutar slå

Nyhetsflöde

Dags för årsmöte!

Den 11:e augusti önskar vi alla medlemmar varmt välkomna till Brynäs Support Gävles årsmöte. Din möjlighet som medlem att påverka föreningens riktning och strävanden.
Vart: Gavlerinken
När: 11:e augusti, 18:00
Motioner ska ...
Läs mer

Säsongens resor

Säsongens resor är nu öppna för bokning. Bokar dig gör du här http://brynassupport.se/index.php?p=travels 

Budget 2016/2017

Här kommer budgeten för säsongen 2016/2017. Synpunkter skickas till ordforande@gavle.brynassupport.se senast den 31/8-2016                          ...
Läs mer


Idag är det 15468 dagar sedan leksands if stal sitt senaste sm-guld

Fötterna på jorden och kämpa

Kylan har kommit hit till Västerbotten och jag blir av någon anledning lika överraskad varje gång. Idag, lördag, så vaknade jag av min hustrus klingande röst som informerade mig om att det var -32 grader ute… Jag studsade upp och frågade vänligt men bestämt om hon skämtade med mig. Det gjorde hon naturligtvis inte och jag huttrade intensivt bara av tanken om hur det skulle vara att stå ute, just då. Varför jag fortfarande efter 20 år här uppe i de kalla trakterna kan bli överraskad att det på vintern kan bli kallt som … är en bra fråga. Man tycker ju att man vid det här laget skulle kunna begripa det. Man seglar iväg på något sätt varje vinter i förhoppning att, den här vintern… då blir det nog inte så extremt. Det kanske är dags att ställa ner fötterna på jorden och se sanningen i vitögat.

Och samma sak kan man då sätta som epitet för Brynäs. Visst, jag köper att laget är ungt och relativet orutinerat. Men att de, som man ibland ser dem, seglar iväg så fullständigt upp i stratosfären och tror att de är fullständigt oslagbara är otroligt smärtsamt. Och allra värst är det då de också vinner på det sättet. Då vet man att nästa match då de mest troligt kommer att möta ett mer… motiverat… ja, jo vi tar det ordet… då kommer det bli löjligt tydligt hur mycket man måste kämpa, varje match, varje byte för sina segrar.
Just i skrivande stund så har Brynäs för ungefär en timme sedan visat upp just ett sådant, ovan nämnt, spel mot Djurgården. Hade tänkt sätta mig direkt efter slutsignal med den här krönikan men var på grund av känslomässiga utbrott tvungen att avvakta. Men om vi ska ta och gå in mer på den här psykologiska biten på Brynäs. Hur kan laget sväva iväg så här då klubben, inför den här säsongen, tagit in en psykolog. Ska han bara vara där då någon eller hela laget har det tungt??? Han måste väl ändå vara med även nu då laget ligger i topp?! Här har ju Brynäs chansen att verkligen ligga i bräschen för de övriga lagen med att ha seminarium för spelarna i alla lägen.
Samtal om hur man ska kunna hålla samma höga nivå och viljan att kämpa i alla lägen. Men det är ju inte bara spelarna som ibland visar upp nästan grotesk nykomlingsanda i sitt agerande. Vår tränare, som har gett oss ett underbart spel och framgång, har nästan äckligt svårt att ta ett val på time out, byta målvakt eller försöka bryta ett spelscenario. Han har en tankegång som han använder och ibland allt för mycket i totalt tunnelseende i sitt coachande. Det känns nästan ibland som om han skäms för att ta en time out.
Det är nästan så att man vill vråla åt honom att ”DET ÄR OK… TA EN TIME OUT, INGEN KOMMER SKÄLLA PÅ DIG”. Nu sitter säkert någon och tänker ”lugna ner dig lite, va… det är hans första säsong som tränare i A-laget”. Vad spelar det för roll? Det vore ju ungefär som att säga efter att en bil malt igenom en folkmassa. ”Ja, men det är ok, det var första gången som föraren körde bil.”
Om vi nu ska göra ett ärligt försök på att ta SM-guld så måste vi ha en tränare som, i alla lägen då det behövs, är snabb på att ta viktiga beslut för att få matchbilden till lagets fördel. Om vi ska ta matchen mot Djurgården så kan jag säga att vad som helst hade varit godkänt från Tommy i båset. Med det sagt, så är det inte alls säkert att vi för den delen hade vunnit eller ens tagit poäng.

MEN… (alltid ett men i mina texter) Men det hade kunnat ge en sådan där injektion som T.ex. Jörgen Sundqvist försökte få genom sitt slagsmål med Jimmie Ölvestad.
Måste ju kännas riktigt trevligt för Jörgen så här i efterhand. Ingen begrep vad han ville få fram… Brynäs spelade fullständigt med huvudet under armen och klämde så att ögonen höll på att ramla ur. Ingen tanke alls bakom något som de gjorde på isen. De bara rusade fram och tillbaks i tro att det skulle fungera. Och när det inte gjorde det så fanns det ingen som kunde få killarna att stanna till och reagera hur illa det såg ut. I det defensiva arbetet så var det sådan fullkomligt kaos att jag bävar hur mycket vi släppt in om det varit mot T.ex. Skellefteå. I offensiven så såg det ok ut enbart på grund av att Djurgården var lika usel i sitt defensiva arbete som vi var.
Vi hade gått mållösa från matchen mot ett annat motstånd. I periodvilorna sa de bara ”vi kommer inte upp i normal standard”… No shit Sherlock!!! Och då, när de säger så, ploppar det genast upp i mitt tränarhuvud en liten, liten, fråga. Hur ska ni lösa det då? De såg själv hur illa det var men hade inget begrepp om hur de skulle få bort tankarna som sa ”Det här skulle ju vara en lätt match”. Jag tvivlar starkt på att Tommy i pauserna klappade killarna på ryggen och berömde dem. Utan det här grundar sig i vad killarna hade intalat sig innan match.
”Nu kör vi över dem, killar, 3 poäng och serieledning”. De hade förmodligen, redan innan matchen, även bestämt sig hur/var de skulle ”fira” segern sen då de skulle kliva av bussen hemma i Gävle igen.

Nu vill jag, avslutningsvis, lägga in en liten tanke för er att gnaga på. Spelet vi såg mot först Timrå och nu, senast mot Djurgården, är inget vi behöver oroa oss för i ett slutspel.
Varken Brynäs eller motståndet bjöd upp på ett spel som liknar slutspel. Brynäs undervärderade sitt motstånd som gjorde att de spelade så här. Tvivlar starkt på att vi kommer få se ett liknande scenario i slutspelet faktiskt. Jag vet att vi har en dimension till i vårat spel. Det kommer automatiskt när det vankas slutspel. Skillnaden mot tidigare säsonger är att laget är så pass bra att de kan trycka upp spelet en växel till. Tidigare säsonger har laget spelat på max hela säsongen. Färjestad, förra säsongen t.ex., visste exakt vad de hade att vänta sig. Det motstånd som väntar oss i kvartsfinalen vet inte ett jota om laget mer än att de ska passa sig för spelare som Silfverberg, Järnkrok, Larsson, Wännström, Ekholm och Bertilsson. Men vi vet att vi har en trupp som är bredare än tidigare säsonger… ja, när hade vi en så här bred trupp tidigare, Storhetstiden under den första halvan av 90-talet?

//Staffan Nyblom